
Något som vi ätstörda gör fel, är att vi faktiskt kallar oss för anorektiker resp. bulimiker. Egentligen är vi vanliga personer med en svår sjukdom. Hajjar ni skillnaden???
 Då man levt med sjukdomen länge har det blivit en trygghet, en livsstil, vilket gör det ännu svårare att bli av med. Jag insåg att jag var sjuk för drygt ett år sedan, och då hade jag levt med bantning, smygätning, laxeringsmedel och tabletter i ungefär tre år.
Tre år av mitt liv - 36 månader - 156 veckor.....ca 1100 dagar med ångest, panikattacker och tvångshandlingar. VARFÖR hände det mig?! Jag hade aldrig i min vildaste fantasi trott att JAG skulle drabbas av anorexi. När tanken slog mig att jag kanske borde börja äta lite nyttigare, så trodde jag aldrig att jag skulle bli så fixerad av mat att det tog upp all min vakna tid. Man tänker att "det händer aldrig mig", men tji fick jag...
Jag får ofta frågan om jag skulle vilja bli så smal som jag var för 2 årsedan igen. Det är en svår fråga. När jag ser bilder på migsjälv som pinnsmal blir jag mest förvirrad. En del av mig önskar att jag kunde se ut sådär igen, medan en annan del av mig påminner mig om vilket helvete jag hade till liv under mina sjuka år. DET vill jag ALDRIG återuppleva...
Som jag skrivit innan, har jag en hel del minnesluckor från de senaste åren av mitt liv. Det känns jävligt läskigt att fyra år av mitt liv gått åt till.....ja, vadå?! Att göra livet surt för min familj?! Jag vet inte om jag borde skämmas över hur jag har betett mig mot mina syskon och föräldrar. Men jag kan ju inte skämmas över något jag inte minns?! Jag kan inte sätta mig in i livet jag levde för bara ett år sedan. Jag kan inte "hitta migsjälv" när jag tänker tillbaka till de sjuka åren. Varför? Jag fanns inte. Jag var i princip död. Ett tomt skal...
Anledningen till att mina föräldrar inte gav upp hoppet, var att de visste att det hysteriska MONSTRET som gapade och skrek inte var jag. Deras älskade dotter fanns bakom en tjock vägg av dimma. Jag har fortfarande inte hittat migsjälv till 100% i dimman, men jag är vid medvetande. Min kropp fungerar nästan som den ska; menstruationen är igång, men mina hunger- och mättnadskänslor är fortfarande rubbade, vilket är obeskrivligt jobbigt... o.O
Trots en mängd dagliga motgångar och ångest-attacker tänker jag inte ge upp. Ibland vill jag bara lägga mig ner på marken och dö, men jag fått tillbaka livsviljan. Jag har drömmar. Man måste ha något att se fram emot för att kunna fortsätta. Man måste ha ett mål.
...så vad är mitt mål? Ja, först och främst ska jag bli klar med skolan (jag går mitt fjärde år på gymnasiet pga sjukskrivning). Efter det ska jag ut å resa med Alex!!! ^^
 Till närstående:


|
|
|
|
|
| frida92: Tack så mycket!!! Får mycket bra respons, så det känns värdefullt att skriva. Fler ungdomar behöver informeras om detta. Man är så ovetande, och fler blir sjuka. Hoppas du slipper vara med om det!!! Kram C | |
neao: Om du mår dåligt och känner att du behöver prata/skriva av dig så får du gärna säga till!!! Brukar kännas lättare att yttra sig inför någon man inte känner så bra.
Yes, det är därför. Blev aldrig klar med de sista kurserna. Känns jävligt pissigt, men nu hoppas
jag att jag blir klar snart!!! Var knappt i skolan sista terminen... =/ Sen åkte jag in på
behandling under sommaren... Take Care!!! Puss ^^ | |
| hirvasoja: Tack så mycket!!! All positiv respons värmer verkligen!!! | |
| nnicolee: Jaaa!!! Det är bekvämt och ger en bra självkänsla!!! ^^ | |
beautynbullshit: Tack!!! ^^
Vad härligt att du hållt en sund vikt så länge - och hoppas på att det fortsätter likadant!!! Tankarna lär finnas kvar ett bra tag, men vi KAN lära oss att leva med dem, right?! | |
| LindhLundh: Usch då, får hon hjälp?! Hope so... Ja, det är nog lättare för alla närstående att få information från någon som fått lite distans från det hela, men ändå vet hur det är. Hoppas att det löser sig för din vän!!! Kram | |
sarapalmqvist: Tack så mycket!!! All positiv respons värmer verkligen!!!
Hoppas att din kropp mår bra och att du har en sund vikt. Det psykiska lär vi behöva leva med ett tag... Kanske för alltid. Men vi kan leva ett bra liv ändå, right?! ^^ | |
| frida92: Det är svårt att veta vad exakt som "startar" sjukdomen, men precis som du skriver beror det oftast på flera saker. När jag var liten fick jag ofta höra att jag var tjock/mullig osv... Gjorde inte så mycket väsen av det, men självklart tog jag till mig. Har alltid varit missnöjd med min kropp efter min skolstart. Sen började jag dansa och tävla - väldigt utseendefixerad sport. När jag sedan slutade högstadiet och pressen från skola och samhälle blev allt större så bröt sjukdomen ut. Det blev helt enkelt för mycket och jag behövde känna "kontroll"... =/ | |
| beautynbullshit: Precis - this is a deal!!! ;D Let's go enjoy our lives!!! | |
| Sjokkkvist: Usch då... =/ Får du hjälp?! | |
| annaofdalangen: Tack så mycket!!! All positiv respons värmer verkligen!!! | |
| Sjokkkvist: Du kan maila mig/ adda msn: missc@hotmail.se !!! | |
| Greenish: Tack så mycket!!! Ja, jag tror att fler behöver lära sig vad sjukdomen handlar om! Kram | |
| frida92: Nejdå, blir bara glad över att kunna sprida kunskap om sjukdomen!!! Take Care!!! | |
| sillyy: Tack så mycket!!! All positiv respons värmer verkligen!!! | |
| modeinspiration: Tack!!! Ja, folk är så okunniga om ätstörningar!!! Måste ändras på!!! | |
| fooda: Oj herre Gud, TACK!!! Vilken komplimang!!! Men i nuläget hade jag aldrig orkat skriva en bok, haha, men ja... Vem vet?! Ska fundera ut någon favorit-modellbild!!! ^^ | |
| Mikaela: Tack!!! ^^ Nej, igår och idag har varit dåliga dagar... =/ sj? | |
| Sillysmiling: Detta blir ett eget inlägg!!! ^^ | |
sava: Haha, ja, jag är en "riktig" modell. Eftersom jag går i skolan och inte är riktigt frisk (ätstörningar) så jobbar jag bara lite grann för tillfället, men jag har jobbat utomlands och sådär innan. ^^
Tack!!! Blir så glad för all positiv respons!!! Kram C | |
| LinneaKarlsson92: Att man blir nyttigare behöver ju inte betyda något farligt, men risken finns att man börjar bli FÖR fixerad vid vad man äter osv... Kom ihåg att fett, kolhydrater och protein är lika viktiga - alla delar ska finnas med i en sund kost. Så länge du inte utesluter det och äter regelbundet under dagen (gärna 5 måltider) och lagom mängd, så kommer du både vara snygg och frisk!!! ^^ | |
Isa: Tack!!! Jag har också funderat mycket på det... Svårt att komma fram till vad som är rätt
och fel, men vi har iallafall rätt i att man inte ÄR en ätstörning. Man lider av en... | |
karro =): Tack så mycket!!! Ja, måste försöka skriva lite mer om det... Kommer i perioder liksom, haha, men jag tror också att det behövs. Folk fattar inte vad det handlar om!!!
Kram C ^^
(kan du maila ditt nummer på facebook tro?) | |
| Fellajsa: Tack!!! Blir så glad av all positiv respons, det värmer... | |
| Alexandra struwe: Tack!!! Känns som att allmänheten inte fattar vad sjukdomen handlar om, att det inte är vikten som är det 'riktiga' problemet. Känns bra att försöka informera folk!!! | |
aisabel: Ja, jag tror att det behövs!!! Man fattar inte vad sjukdomen egentligen handlar om, att det inte är vikten som är det "riktiga" problemet. Man fattar inte hur kroppen förstörs inifrån. Vissa saker kan jag inte reparera. Känns förjävligt...
Du är sååå vacker!!! ^^ Hoppas du slipper hamna i anorexiträsket. | |
| scorpellio: Tack så mycket!!! Ja, det är verkligen som du säger: man är INGEN. Själen tas över totalt. Så galet läskigt egentligen... Kram på dig!!! | |
|
|
|
|